Hudåkommor

Venösa bensår

Venösa bensår står för mer än hälften av alla bensår och 70% av bensåren proximalt om fotleden.

Venösa sår brukar vara lokaliserad i underbenets nedre del, främst medialt. De är oftast ytliga och blottlägger inte senor och underliggande ben. Vid rent venösa sår ser man inga svarta nekroser. Såren kan bli stora och konfluera och omfatta hela underbenets omkrets. Det är dock framför allt de mindre såren som är mycket smärtsamma.

Hypostatiskt eksem / Stasdermatit

Hypostatiskt eksem, eller stasdermatit som tillståndet också kallas, förekommer på underbenen och uppkommer till följd av venös insufficiens. Patienterna drabbas av brunaktiga/röda, fjällande och kliande eksem som är lokaliserade till områden med tecken på venös insufficiens. Den brunaktiga färgen är ett resultat av hemosiderin från röda blodkroppar som läckt ut från kapillärer.

Cellulitinfektion i underben

Cellulitinfektion förekommer oftast i underbenet men kan också finnas på andra områden av kroppen. Orsaken är oftast bakterier som kommer genom en spricka eller sår i huden, vilket gör att vävnaden blir röd, varm, öm och svullen samt feber. Behandling är i de flesta fall med antibiotika. Viktigt att ha bra hudvårdsrutin för att undvika cellulitinfektioner.

Red leg syndrome

Red legs syndrom kan lätt misstas att vara en cellulitinfektion. Till skillnad från cellulit är red legs oftast bilateralt och en allmän sjukdomskänsla saknas hos patienten.

Symptom är rött utslag, svullnad, värme och känslig hud. Behandling kan inledas efter att cellulitinfektion är utesluten och beroende på symptom. Viktigt att ha basal och bra hudvårdsrutin och det kan behövas kompressionsbehandling.

Atopiskt eksem /dermatit

Atopiskt eksem är en kronisk, kliande, inflammatorisk hudsjukdom som periodvis förvärras. En person med atopiskt eksem har i allmänhet torr hud också mellan eksemskoven. Man talar då om atopisk hud.

Atopiskt eksem kallas också atopisk dermatit, atopiskt böjveckseksem, böjveckseksem och mjölkskorv. Barn under ett års ålder som har medelsvårt eller svårt atopiskt eksem kan också vara allergiska mot något födoämne (till exempel mot komjölk, något sädesslag eller ägg.

Vid atopiskt eksem är huden rodnande och inflammerad och det förekommer kliande utslag. Klådan gör att patienten kliar sig och får skrapmärken. Huden kan också förtjockas, viket kallas likenifiering.

Det är viktigt med kontinuerlig användning av mjukgörande medel för att förhindra och förbättra atopiskt eksem.

Kontakteksem

Allergiskt kontakteksem

Det allergiska kontakteksemet uppstår när huden har varit i kontakt med något du utvecklat allergi mot. För vissa ämnen krävs det långvarig kontakt för att allergi ska uppstå, för andra kan det gå fort.

Exempel på ämnen som ofta framkallar allergiskt kontakteksem är nickel, krom, gummi, parfymämnen och vissa konserveringsmedel. Sammanlagt finns det cirka 4 000 ämnen som kan orsaka kontaktallergi. Risken för att utveckla nickelallergi, som är den vanligaste kontaktallergin, ökar om du använder smycken som innehåller nickel. Risken är särskilt hög om man tar hål i öronen eller låter pierca sig och använder nickelhaltiga smycken.

Diagnos ställs med hjälp av lapptest (epikutantest) och patientens egen sjukdomshistoria.

Icke-allergiskt kontakteksem eller irritationseksem

Icke-allergiska eksem sitter oftast på händerna. Det uppstår när hudens naturliga skydd bryts ner, till exempel genom att man ofta tvättar sig med tvål och lösningsmedel. Det är vanligt med den här typen av eksem i yrken där personalen handskas mycket med vatten och rengöringsmedel. Hur känslig du är skiljer sig från person till person. Risken att få icke-allergiskt kontakteksem ökar om du har haft atopiskt eksem som barn, särskilt om detta varit svårt och långdraget.

Hos barn och ungdomar är irritationseksem vanligt under sportskydd, till exempel under benskydd i samband med ishockey- eller fotbollsspel. Även täta skor kan orsaka irritationseksem.

Det är alltid viktigt att göra ett såkallat lapptest före man använder zinkoxidbandage hos personer med kända allergiska kontakteksem för att försäkra sig om at behandlingen inte kommer att ge en allergisk reaktion.

Psoriasis

Psoriasis är en kronisk, immunmedierad, inflammatorisk systemsjukdom (IMID = immune mediated inflammatory disease) som huvudsakligen drabbar huden och ibland även lederna. Sjukdomen drabbar båda kön i lika utsträckning.

De vanligaste förekommande utslagen är välavgränsade, runda, infiltrerade fläckar med röd yta täckta av stearinglänsande fjäll. Avlägsnas fjällen uppträder en rodnad och lättblödande hudyta. Utslagen är ofta symmetrisk lokaliserade. Predilektionsställen är extremiteternas sträcksidor. Utbredningen samt plaquens storlek och lokalisation varierar betydligt. Klåda är vanligt och uppträder i perioder.

Det finns olika varianter av psoriasis och behandling ges efter vilken typ och var på kroppen utslagen uppkommer.